Förgasare
Moderatorer: Senior moderators, Moderators, Webgruppen
Ok, jag tar mitt ansvar!
Förgasare funkar såhär;
en pump, mekanisk eller elektrisk, trycker in bensin i förgasarens flottörhus. Där finns en flytande grej oftast gjord av mässing eller skumplast som kallas flottör. Den sitter fast i en arm som i sin tur reglerar en nålventil. På detta sätt hålls mängden bränsle i flottörhuset någorlunda konstant. Från nålventilen sugs sedan bränslet in i ett munstycke som kallas huvudmunstycket. Ett munstycke i en förgasare ser oftast ut som en skruv med ett litet hål rakt igenom. Om man håller upp munstycket med "skruvskallen" mot så kan man se igenom.
Att bränslet sugs in beror på att när motorn är igång så fungerar den som en "pump", den suger i sig luft och bränsle på grund av det vacuum som uppstår när kolvarna rör sig upp och ner och ventilerna öppnar och stänger.
Nåväl, huvudmunstycket sticker upp en bit i förgasaren, i något som kallas "venturihylsa" strax före gasspjället. Det ser ut som ett litet rör som sitter fast med två små stag.
Om gasspjället är stängt eller bara lite öppet så sugs lite bränsle upp genom huvudmunstycket. Med full gas blir det en stor luftström genom förgasaren och mycket bränsle sugs upp. På sin väg från munstucket och venturihylsan finfördelas bränslet och blandas med luften som sugs in motorn.
Den förgasartyp jag beskrivit ovan kallas "föragsare med fasta munstycken". Om man ska ändra inställningen på förgasaren så får man byta munstycken. Det finns även förgasare med justerbara munstycken, men de orkar jag inte gå in på nu.
Insprutning funkar lite annorlunda. Där finns också en pump, elektrisk, men den pumpar bränslet med mycket högre tryck än en förgasarpump. Detta gör att man måste ha en returledning för bränslet till tanken. Bränslemängden är så stor att motorn inte gör åt allt.
Ett insprut har inga munstycken (nu förklarar jag om elektroniska system, mekaniska grejer är stenålder), utan det som reglerar bränsle/luftblandningen är ett antal givare samt bränsleinsprutarnas kapacitet.
Det system jag är mest bekant med heter Bosch L-jetronic. Består av en styrbox med lite olika elektroniska prylar som inte får plats för beskrivning här, några olika givare, en kabelstam som kopplar samman enheterna och en elektrisk bränslepump. Det har följande givare; en luftmängdmätare som består av en klaff som öppnas av luftströmmen. Den är kopplad till en potentiometer där man leder igenom ström. När klaffens läge ändras, så ändras strömstyrkan genom potentiometern och styrboxen räknar om detta värde till hur mycket luft motorn suger i sig. Sen finns det en motortemperaturgivare som mäter kylvätskans temperatur så att styrboxen vet om motorn är varm eller kall. Detta för att kompensera vid kallstart, då behövs mer bränsle. Slutligen får styrboxen också en signal från tändsystemet om hur många varv per minut motorn har.
Dessa olika värden skickas in i styrboxen och ut kommer pulser till bränslespridarna. Bränslespridarna är små elektromagneter med en nålventil för bränslet. När spridaren får ström öppnas den och bränslet sprutas in i motorn. Spridarna sitter direkt anslutna till bränsleledningen från pumpen, så det är tryck på dem så länge pumpen går.
Mängden bränsle som ska sprutas in regleras med tiden som spridaren är öppen, mäts i millisekunder. Tiden ökar med motorns varvtal och belastning. Belastningen mäts med luftmängdmätaren.
Om varvtalet är lågt (typ 2000 rpm) och man ger fullgas så öppnas klaffen i luftmängdmätaren. Boxen mäter värdet från mätaren och ökar spridarnas öppningstid så att motorn får mer bränsle och kan varva upp.
Enkelt eller krångligt? Jag är väl ingen vidare pedagog, men jag gör så gott jag kan. Hoppas att det jag skriver stämmer, annars lär väl någon annan påpeka det...
Förgasare funkar såhär;
en pump, mekanisk eller elektrisk, trycker in bensin i förgasarens flottörhus. Där finns en flytande grej oftast gjord av mässing eller skumplast som kallas flottör. Den sitter fast i en arm som i sin tur reglerar en nålventil. På detta sätt hålls mängden bränsle i flottörhuset någorlunda konstant. Från nålventilen sugs sedan bränslet in i ett munstycke som kallas huvudmunstycket. Ett munstycke i en förgasare ser oftast ut som en skruv med ett litet hål rakt igenom. Om man håller upp munstycket med "skruvskallen" mot så kan man se igenom.
Att bränslet sugs in beror på att när motorn är igång så fungerar den som en "pump", den suger i sig luft och bränsle på grund av det vacuum som uppstår när kolvarna rör sig upp och ner och ventilerna öppnar och stänger.
Nåväl, huvudmunstycket sticker upp en bit i förgasaren, i något som kallas "venturihylsa" strax före gasspjället. Det ser ut som ett litet rör som sitter fast med två små stag.
Om gasspjället är stängt eller bara lite öppet så sugs lite bränsle upp genom huvudmunstycket. Med full gas blir det en stor luftström genom förgasaren och mycket bränsle sugs upp. På sin väg från munstucket och venturihylsan finfördelas bränslet och blandas med luften som sugs in motorn.
Den förgasartyp jag beskrivit ovan kallas "föragsare med fasta munstycken". Om man ska ändra inställningen på förgasaren så får man byta munstycken. Det finns även förgasare med justerbara munstycken, men de orkar jag inte gå in på nu.
Insprutning funkar lite annorlunda. Där finns också en pump, elektrisk, men den pumpar bränslet med mycket högre tryck än en förgasarpump. Detta gör att man måste ha en returledning för bränslet till tanken. Bränslemängden är så stor att motorn inte gör åt allt.
Ett insprut har inga munstycken (nu förklarar jag om elektroniska system, mekaniska grejer är stenålder), utan det som reglerar bränsle/luftblandningen är ett antal givare samt bränsleinsprutarnas kapacitet.
Det system jag är mest bekant med heter Bosch L-jetronic. Består av en styrbox med lite olika elektroniska prylar som inte får plats för beskrivning här, några olika givare, en kabelstam som kopplar samman enheterna och en elektrisk bränslepump. Det har följande givare; en luftmängdmätare som består av en klaff som öppnas av luftströmmen. Den är kopplad till en potentiometer där man leder igenom ström. När klaffens läge ändras, så ändras strömstyrkan genom potentiometern och styrboxen räknar om detta värde till hur mycket luft motorn suger i sig. Sen finns det en motortemperaturgivare som mäter kylvätskans temperatur så att styrboxen vet om motorn är varm eller kall. Detta för att kompensera vid kallstart, då behövs mer bränsle. Slutligen får styrboxen också en signal från tändsystemet om hur många varv per minut motorn har.
Dessa olika värden skickas in i styrboxen och ut kommer pulser till bränslespridarna. Bränslespridarna är små elektromagneter med en nålventil för bränslet. När spridaren får ström öppnas den och bränslet sprutas in i motorn. Spridarna sitter direkt anslutna till bränsleledningen från pumpen, så det är tryck på dem så länge pumpen går.
Mängden bränsle som ska sprutas in regleras med tiden som spridaren är öppen, mäts i millisekunder. Tiden ökar med motorns varvtal och belastning. Belastningen mäts med luftmängdmätaren.
Om varvtalet är lågt (typ 2000 rpm) och man ger fullgas så öppnas klaffen i luftmängdmätaren. Boxen mäter värdet från mätaren och ökar spridarnas öppningstid så att motorn får mer bränsle och kan varva upp.
Enkelt eller krångligt? Jag är väl ingen vidare pedagog, men jag gör så gott jag kan. Hoppas att det jag skriver stämmer, annars lär väl någon annan påpeka det...
Anders Karlsson
Opel Commodore 3,0 24V -77, konbaneglidare
Opel Rekord -69, motorlös bandräpare
Opel Commodore 3,0 24V -77, konbaneglidare
Opel Rekord -69, motorlös bandräpare
Insprutning funkar lite annorlunda. Där finns också en pump, elektrisk, men den pumpar bränslet med mycket högre tryck än en förgasarpump. Detta gör att man måste ha en returledning för bränslet till tanken. Bränslemängden är så stor att motorn inte gör åt allt.
Nu vet ja ente om jag är helt förvirrad men jag har fått för mej att på mekaniskt isprut går pumpen helatiden och en returslang finns precis som du skriver men på elektroniskt öppnar å stängersig pumpen beroende på va den får för värden från styrboxen.Jag har trott att de är de som i stora drag skiljer mekaniskt från elektroniskt insprut...har ja fel?
Nu vet ja ente om jag är helt förvirrad men jag har fått för mej att på mekaniskt isprut går pumpen helatiden och en returslang finns precis som du skriver men på elektroniskt öppnar å stängersig pumpen beroende på va den får för värden från styrboxen.Jag har trott att de är de som i stora drag skiljer mekaniskt från elektroniskt insprut...har ja fel?
Nja, faktum är att pumpen går konstant på de flesta elektroniska sprut också. Bränslemängden regleras med tiden som spridarna är öppna. Det bli exaktare då = bättre bränsleekonomi. På bilar med katalysator så stängs även spridarna av vid motorbroms, en kontakt vid gasspjället känner när det är stängt och motorvarvet överstiger typ 1500 rpm så sprutas inget bränsle in i cylindrarna. Detta är för att katalysator tar stryk om det kommer in oförbränt bränsle i den. När gasspjället är stängt så kommer det ju knappt in nån luft så bränslet "rinner" rakt igenom motorn.
En grej jag glömde nämna om L-Jetronic, det har också en kontakt vid spjället med tre lägen, tomgång (spjället nästan helt stängt), fullgas och dellast mellan tomgång och fullgas.
En grej jag glömde nämna om L-Jetronic, det har också en kontakt vid spjället med tre lägen, tomgång (spjället nästan helt stängt), fullgas och dellast mellan tomgång och fullgas.
Anders Karlsson
Opel Commodore 3,0 24V -77, konbaneglidare
Opel Rekord -69, motorlös bandräpare
Opel Commodore 3,0 24V -77, konbaneglidare
Opel Rekord -69, motorlös bandräpare
Nästan, båda varianterna är ju till för att ge motorn bränlse och luft.
Insprut är bättre, ger mer effekt och mindre bränsleförbrukning pga exaktare dosering av bränslet.
Men vissa motorer går väldigt bra med förgasare, tex gamla Opelmotorer.
Kruxet är att förgasarna måste vara ganska rejält dimensionerade om det ska bli riktigt bra, och då drar motorn väldigt mycket bensin.
Insprut är bättre, ger mer effekt och mindre bränsleförbrukning pga exaktare dosering av bränslet.
Men vissa motorer går väldigt bra med förgasare, tex gamla Opelmotorer.
Kruxet är att förgasarna måste vara ganska rejält dimensionerade om det ska bli riktigt bra, och då drar motorn väldigt mycket bensin.
Anders Karlsson
Opel Commodore 3,0 24V -77, konbaneglidare
Opel Rekord -69, motorlös bandräpare
Opel Commodore 3,0 24V -77, konbaneglidare
Opel Rekord -69, motorlös bandräpare